Du kanske har hört ditt dyslexiska barn säga följande:
“Vad är fel med mig, mamma?”
Hmm, ja vad är egentligen fel? Är det något fel?
Det är bara något ”fel” med ditt dyslektiska barn eftersom våra skolor och samhällen är uppbyggda kring förmågan att läsa och stava.
Om det inte var så skulle ingen få reda på att ditt barn har svårt att göra bokstäverna vettiga.
Men även som en dyslexiker måste jag säga att det är ganska trevligt att kunna läsa och skriva. Det skapar många möjligheter att kommunicera och dela kunskap med varandra.
Så ja, på ett sätt kan något vara fel med oss dyslexiska människor när omvärlden ställer krav på våra läs- och stavningsförmågor.
MEN jag skulle hellre säga att vi är olika.
Det beror på att det enda som är ”fel” hos oss är att våra hjärnor fungerar på ett något annat sätt än människor som inte har dyslexi.
Här kommer jag att förklara hur våra hjärnor är olika, hur vi fortfarande kan läsa och hur vi kommer ihåg. Och hur du kommer ihåg.
I den här artikeln lär du dig mer om:
- hur hjärnan fungerar när vi läser
- hur den dyslexiska hjärnan kompenserar när den måste läsa
- hur arbetsminnet fungerar
Förstå ditt dyslexiska barn
Det kan vara utmanande att vara förälder och hjälpa till med läxorna utan att bli frustrerad.
Använd appar och verktyg
Har du också funderat på vilka appar och program som är bäst? Då kan ditt barn få sina läxor gjort utan problem …
Mitt barn är dyslexiker
“Vad är dyslexi, och vad betyder det för mitt barn?” Har du också letat efter svar på det?
HJÄRNAN ÄR EN MONTERINGSLINJE
Det är ganska enkelt.
Alla hjärnor kan delas in i flera områden, och var och en har en uppgift på en samlingslinje där bokstäver blir ord.
Det är ett område på baksidan av hjärnan som upptäcker våra synförnimmelser (1). Ett annat område fångar upp och förbinder det vi hör med det vi har sett (2).
Områdena arbetar tillsammans och ser till att vi till exempel vet att ko-moos och hund skäller.
När det gäller läsning gäller det ett tredje hjärnområde, vilket säkerställer att vi kan skilja olika språkljud från varandra (3). Ett fjärde område säkerställer att vi kan komma ihåg både ljudet och stavningen av ord och delar av ord (4).
Ett femte område genererar språk om vad vi läser, så vi är redo att läsa högt (5).
Det sista området i hjärnan startar musklerna runt munnen, tungan och nacken så att vi kan tala det vi läser (6).
Denna samlingslinje av aktivitet händer i hjärnans vänstra del och kallas ofta ”språkområdet” i vardagligt tal.
Aktiviteten på löpbandet sker så snabbt och delvis samtidigt, så vi registrerar inte att det händer.
Forskare är oense om var utmaningen för dyslexiker uppstår. Gemensam nämnare för studier av dyslexiska hjärnor är ändå att det finns mindre aktivitet mellan två eller flera av områdena på hjärnans monteringslinje.
Kom ihåg att detta bara är en enkel förklaring av vad som händer i den dyslexiska hjärnan. Men hjärnan är en enorm fabrik där många saker händer samtidigt. Det finns många processer som pågår samtidigt, så om ditt barn har problem med att bryta gåtan av bokstäver och ord, kan det finnas andra orsaker som stör samlingslinjen för läsning.
Lyckligtvis är hjärnan plast. Det betyder att det fungerar som en muskel. Om ett område är mindre aktivt och inte kan bli mer aktivt kan hjärnans andra områden tränas för att kompensera för de mindre aktiva områdena.
SÅ HUR LÄS DYSLEXISK HJÄRNAN?
Först och främst, sedan finns det olika grader av hur dyslexiker du är. Det betyder hur aktivt språkområdet i hjärnan är när det gäller att para bokstäver med ljud.
Det betyder att vissa dyslexiker till viss del kan lära sig några bokstavsljud medan andra inte kan. Därför finns det inget säkert sätt som vi dyslexiker läser, men det som vi alla har gemensamt är att vi kan öva på ett sätt där var och en av oss kompenserar för de mindre aktiva språkområdena i samlingslinjen, till det bästa av vårt förmåga.
Ett sätt som en dyslexisk hjärna kan lära sig läsa är att komma ihåg ord.
Detta görs genom att ta en ”bild” av ordet och lagra det.
Som en dyslexiker kan du “komma ihåg-läsa” långa ord om du har sett dem tillräckligt ofta.
Du bör inte bli förvånad om ditt fotboll-entusiastiska barn kan läsa “fotbollsstation” men inte ordet “läs”. Det kan bero på att ditt barn vill läsa om fotboll och därför lyssna och se orden kopplade till sporten många gånger.
Ett annat exempel är ordet “whisky”. Det har ett särskilt mönster. H går över linjen i början av ordet, K passerar linjen i mitten av ordet och Y går under linjen i slutet.
När jag ser den här formen säger min hjärna att det står “whisky”. Jag skulle inte kunna läsa den genom att använda ljudet från bokstäverna. Min hjärna använder ett igenkänningsmönster. Det betyder att min hjärna kompenserar genom att använda mitt minne för att känna igen det visuella intrycket jag får från den form som “whisky” skapar.
När hjärnan har sett ett visst ord tillräckligt många gånger, i kombination med att hjärnan får veta hur det låter, kan hjärnan komma ihåg det.
Den utmanande delen är att det kräver mycket energi för hjärnan att komma ihåg alla ord. I motsats till en genomsnittlig läsare, som bara behöver lära sig bokstavsljudet och sedan läsa igenom orden.
Lärande stilar som en dyslexisk person
Många tror att en dyslektisk person har svårare att lära sig och färre alternativ för vidareutbildning. Men det är inte sant…
Accepterar dyslexi
Har ditt barn också svårt att prata om sina tankar och känslor när bokstäverna retar dem?
Motivation att läsa
Vill du också motivera ditt barn att läsa mer? Och är det svårt att hitta rätt “morot”?
ARBETSMINNET FÖR DYSLEXISKA MÄNKAR FUNGERAR ÖVERTID
När det gäller minnet sägs det ofta att en dyslexisk person har minskat arbetsminne.
Det är både korrekt och fel på samma gång.
Låt mig börja med att förklara hur vårt minne fungerar.
För det första får vår hjärna många sensoriska uppfattningar – inte mindre än 1 miljard per sekund.
Hjärnan absorberar en procent av de sensoriska uppfattningarna.
De sensoriska uppfattningarna bearbetas i korttidsminnet. Antingen som ett ljud som omvandlas till ord i vårt inre öra eller som visuella uppfattningar för vår inre kamera.
Om vi inte använder det som kommer in i vårt korttidsminne kommer det antingen att lagras utan vidare eller försvinna.
Om vi använder de intryck vi får in i hjärnan aktiverar vi dock arbetsminnet. Det betyder att arbetsminnet lagrar och bearbetar uppfattningarna medan vi använder den fokuseringskapacitet som vi har vid vår dispens.
Korttidsminne och arbetsminne är därför inte riktigt desamma.
De saker vi bearbetar i arbetsminnet kommer att lagras i långtidsminnet. Samtidigt använder vi gammal kunskap från långtidsminnet och kombinerar den med de nya intrycken i arbetsminnet.
Låt mig ge dig ett enkelt exempel.
Vi kan till exempel läsa ett nytt ord – “husbåt”. Det visuella intrycket av bilden vi ser på papper kommer in i korttidsminnet och arbetsminnet sätts omedelbart i arbete.
Vi har tidigare lärt oss hur orden “hus” och “båt” låter. Vi plockar upp det från långtidsminnet och använder kunskapen för att läsa ordet “husbåt”.
Som en dyslexiker är det inget annat med de olika minnesfunktionerna – varken arbetsminnet jämfört med personer som inte har dyslexi.
Arbetsminnet är dock under press för personer med dyslexi eftersom vi inte kan komma ihåg någon kunskap om ljudet från bokstäverna i långtidsminnet. Vi måste gå och hitta varje ord. Och kom ihåg både hur de ser ut och hur de uttalas.
Och om vi inte har sett ordet förut finns det ingen hjälp från vårt långtidsminne.
Det tillåter inte mycket utrymme i arbetsminnet för att förstå innebörden av texten och para den med andra typer av kunskap som vi har lagrat i långtidsminnet.
Viss forskning visar att personer med dyslexi ofta utmanas med sitt arbetsminne när det handlar om läsning och stavning.
Annan forskning visar att dyslexiker inte har problem med arbetsminnet när det handlar om visuell information, till exempel bilder.
Kom ihåg att den här artikeln är baserad på vetenskapliga artiklar, men den dyslexiska hjärnan forskas fortfarande så att ny kunskap kan uppstå i framtiden.
Ändå är en grundläggande förståelse för hur hjärnan och minnet fungerar en grund för ditt barn att inse att ingenting är fel. Ditt barns hjärna fungerar bara annorlunda än andra barn som inte har dyslexi, och det är möjligt att kompensera för det genom olika områden i hjärnan.
Dessutom kan IT-verktyg som skäl lindra hjärnan när den läser, så den behöver inte använda all sin energi på att komma ihåg både varje ord och dess ljud. Istället kan ditt barn fokusera på att förstå innebörden av texten.
Svårigheter med att lära sig läsa
Har mitt barn lässvårigheter eller dyslexi? Du kan se att ditt barn kämpar med bokstäverna, men hur går ditt barn framåt?
Glädjen att lära sig nya saker
Känslor är den främsta motorn för lärande. Önskar du också att ditt barn skulle vara mer angelägen om att lära sig nya saker i skolan?
Jesper Sehested
Dyslektiker, författare, talare och mentor
Källor:
Elbro, Carsten (2007), ‘Läsevanskeligheder’
Lauridsen, Ole (2016), ‘Hjernen og Læring’
Samuelsson, Stefan, m.fl., (2012), ‘Dysleksi og andre vanskeligheder med skriftsproget’
Willis, Judy (2015), ‘Teaching the Brain to Read’